det tar hundratals år, jag är ljusår ifrån.
det kräver att man har gener och anlag.
fota är konst(igt)
jag, med en sjukt gammal kamera
en lite speciell teknik för att få något att se så snett ut som möjligt. dock ser jag typ inklippt ut och man ser inte mina fötter.
den gammla kameran. fokus längst fram.
jag ser inte säkerheten i dig.
vad är tid när det finns idioter
vad är tid när det finns hat
vad är tid när det finns kärlek
fina finlandet
som sagt var jag i finland i en vecka. blev lite för lite mumintroll, pisk i bastun, feta pekka, satan i pärkilä och hembränt, mot vad jag trodde det skulle vara, annars är jag nöjd. vi bodde hos daniels morfar ute på landet ca åtta mil från helsingfors. 
daniels morfar Göran
Vi åkte båt dit, dock utan denise (daniels syster) då hon skulle jobba på fredagen och kom dagen efter. på båten var det jag och daniel som gick och lade oss först medan gamlingarna var ute och festade loss. jag somnade som en stock.
I finland spelade vi mycket chang hai (stavning?, ett kortspel), och christel höll på att kolappsa varje gång vi tog fram korleken. Mycket av Berlins släkt bor i finland, detta var det främsta syftet till att vi åkte hit. daniels farmor fyllde till exempel 80 år och skulle ha stort kalas. att hälsa på alla dessa släktingar bidrog till en stor konsumtion kaffe, bullar, kakor, tårtor och kvälvningar. det sist nämnda mindre trevligt. men när har ida tackat nej till godsaker? jag åt gladeligen fast jag höll på att spy när nästa hus dukade fram mängder av sliskigt slask.
80 års kalaset var trevligt. Elise var lite pirrig men tyckte det blev lyckat. det var kul att pussla ihop daniels släkt men lite svårt då han själv inte visste vilka hälften av de 79 personerna var. 
daniels farmor Elise, 80 år.
sötaste Rasmus. kusin till daniel.
skönaste ungen som dessutom hette Ida Elvira (vilket jag också heter). kusin till daniel. syster till Rasmus.
daniels uppdrag blev fotograf. konstigt. 
familjen berlin 2. Kristians bror till höger, med familj.
robin med flickvännen sofie
ronja
farmor elise med alla barnbarn och ett barnbarns barn (bäbisen)
denise med elise
....osv osv. fiskade med berlin 2 familjen en dag i en fors. jag fick ingen fisk (ingen stor, dom under 1 dm mellan ögonen räknas ju inte. nej men det var rätt tråkigt, fick bara mini aborrar. tur att det var många coola killar där att kolla på med hundögon så att de kunde slaska med fiskarna.
vi spelade även kubb och jag är en stjärna på det. daniels morfar fuskade hela tiden.
vi hade stå-på-händer tävlingar och daniel flächade med frivolter och handvolter. frivolten blev dock misslyckad.
handvolt. 
den misslyckade frivolten. hej svanskotakrach.
...osv osv. trevligt var det i alla fall och jag kommer lägga många fina och roliga minnen i hjärtgropen.
finland - fota - 70tal modelleri - oseriösa ida och denise
never seen the light of day
föresten har jag lärt mig spela gitarr på två timmar för jag ska köpa en svart stålsträngad gitarr snart. än så länge lånar jag lillebrorsans fina gitarr, i smyg.
har lärt mig spela never seen the light of day av mando diao nu. den är fin, och jag njöt på konserten när den spelades.
dags för några P&L bilder...
jag in the bajamaja
daniel
folkmassa tittandes på sångfågeln miss li
linnea och joanna
mando diao
haha, sköna grappar
ostbåge, riktigt lång en
adina och annika var där
daniel och jag
kent
linnea tycker om att vara manlig. pissoar kissande
misfoster
Fred och kärlek
Det jag gillar med festivaler är att sverige inte är sverige längre. inga stela människor som kollar snett på en för att man säger hej (utan anledning). Alla är glada, galna och ja ni vet osvenska. Ett exempel var bara uder manu chao. människor var som galna. Den spanska filingen rådde över hela området. utomlandskänsla var det minsta man kan säga. 40 åriga tanter dansade som tokar, daniel likaså, dom blev glada, kramades, dansade mer. haha.
Det roligaste på hela festivalen var nog när linnea kissade i pissoaren! "Ursäkta, du har väll inget emot att de här tjejerna kissar här?" "Öh, ehm, om dom vill det såå...". Även den kåta hästen var ganska rolig den me.
Det här fotot är från fredagen då rockfoto fotade linnea, daniel och mig. fy fan va utvecklingsstörda vi ser ut. missbildade var ordet.
Jag såg många fina band. många. men kent var finast. hade en klump i halsen redan innan de började spela, när de började, och socker tonerna åkte till mina öron gjordes klumpen i halsen till tårar. fy fan va jag grät. jag ville typ gå där ifrån, längre bort. det var så jobbigt fint. ville ringa emil men det var så sent så ja skippade det. han såg dem ju trots allt igår och sa att de var hur bra som helst. Ett kent fan, som åker på alla tuneer, sa att det var den bästa spelningen de gjort någonsin, påriktigt. Helt jävla sjukt bra.
Thåström var också fin. jävligt fin. Lika så Mando Diao. Fy fan va bra de var, även fast jag inte såg ett jota. Har aldrig sett så mkt människor förr. När In Flames spelade, vibrerade marken. Jäklar vilken kännsla det var där. Det var nog det bästa draget hittills.
The Hives var som dårar, som vanligt. Det var helt sjuka, speciellt gitarristen, vilken jävla mimik. han är min nya idol.
Miss Li är nog den sötaste varelse jag sett. "jag vet inte ens hur man gööör, jag har ingen dator, vadå trycker man på nån knapp när man vill ladda ner?". finaste rösten! såg henne även på P3 live. Under P# live kom även Takida dit. såpbubblor i luften och en dansandes tant gjorde den ännu finare än hans live röst.
Manu Chao var som sagt bara helt galet. Jag och daniel stod mitt i smeten, med tre meter fram till räcket. jag var mos.
Och med ett hej då vill jag bara säga hej då. HEJ KYLSKÅP!
texten pratar
modelleri
_________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
de två första bilderna var jag på.
resten: min lillasyster Lotta (snart 12 år). visst är hon vacker?
tussen
men lilla lilla tuss. ibland har jag funderat på om han är ett djur eller en människa, eller något helt annat.
kan du handskas med dig själv kan du handskas med allt
ibland vill jag att något ska hända. nått nytt och oförutsägbart. för ibland känns det verkligen som om man lever på rutin. man är för det första inte glad för det man har. det som betyder så obeskrivligt mycket för en egentligen. man har bara omedvetet förträngt det. 'som vi glömde att vi älskade varandra' liksom. det känns som att alla människor har glömt att de älskar varandra. det känns som allt är bortglömt. bortblåst med vinden. vinden som inte har funnits på flera dagar. jag vet inte vart jag vill komma med detta, tror bara att jag försöker säga att ni inte ska glömma bort vad ni har, inte glömma det ni faktiskt älskar, det som betyder något här i livet. för det känns det som jag gör ibland, och säkert många fler.
här får ni en liten visning av några bilder jag tagit de senaste dagarna (även bilden ovan);
långsjöhäng bland diverse moppepojkar
igår kväll hängde jag och några andra kids vid långsjön ett tag. kände mig väldigt tuff.
billy var också ganska tuff.
fota
spontan luftbalongsflygning
jag och daniel skulle hänga med för att kolla när tom och solveige skulle flyga luftbalong. så kommer en snubbe fram och säger att han har ett erbjudande, två för tusen spänn. vi åkte självklart med och det var jätte fint. sen fick vi en lite speciell landning med dunkande hjärtan uppe i halsgropen och svett i pannan, ytterst speciell, men ack så rolig. sedan hällde de champange i mitt hår och vi åt ost och kex. mys
ljuva ljuva studententid
fick massa pengar, min laptop och presentkort typ. idag har jag köpt en kamera, batterigräpp, minneskort, väska, stativ, en "göra rent display duk" för pengarna. köpte allt av daniel, hehe, så det blev en canon 400 D. Hyffsad och framför allt lättanvänd. perfekt som nybörjar kamera. nu är han utan. men inte länge till. redan idag ska han iväg och titta på en ny. var på heron och åt den goda thai maten, nudlar, wok och kyckling. nu ska jag leka med kameran.
jag kunde inte säga det bättre själv
ful hund
