det eviga tidsfördrivet

har precis vart och jobbat. jobbar nu fram till torsdag nästa vecka och kanske fredagen också. skönt, som en räddning, är att jag har extremt udda och olika tider. efter jobbet, för sådär en halvtimme sen skulle jag och mamma övningsköra. hon sitter alltid bara typ knäpptyst bredvid mig och gör ifrån sig några hysteriska ljud någon gång ibland, så jag sa åt henne att jag tyckte att det vore bättre om hon pratade med mig, det är ju liksom hon som är lärare och ska kunna köra bil. hon skulle kunna säga vad jag ska tänka på och bla bla bla. hon blev sjukt sur och sa åt mig att svänga in på macken och vända för att köra hem. helvete. aldrig att jag kör med henne igen. kul att den andra jag kan köra med typ aldrig är hemma...